Bortblåst.

Tja, inte för att det blåste särskilt mycket, men stora delar av det spel vi arbetat fram i delar under försäsongen var som bortblåst igår mot FC Linné, ett lag vi aldrig vunnit mot, inte skulle vinna mot denna gång heller. Vi stressar en del i uppspelsfasen och kliver för tidigt med våra ytterbackar, och blir till detta hängande för högt upp, vilket gör att Linné får en hel del farliga omställningar emot oss. När vi sedan slarvar med enkla passningar och väljer safety first i uppslesfasen blir det ingen fart i spelet utan snarare omständigt och trögt. I de sekvenser vi gör det bra och får boll på rättvänd mittfältare blir effekten väldigt korta anfall på grund av bristande tålamod offensivt, och då hinner vi aldrig upp med laget, vilket gör att det blir oceaner mellan mittfält och försvar. Självklart även det inbjudande med avseende på omställningar, och där är Linné bra. 0-1 och 0-2 kommer som en direkt effekt av detta och hela första halvlek präglas av ängslighet, slarv och väldigt endimensionellt kort anfallsspel. Inte alls det vi sett i träningsmatcher. En av de få glimtarna i första halvlek är Gillys bombkvittering.

Vi får ett litet tryck i början av andra och bränner ett riktigt bra läge till 2-2, men istället faller vi ur ramarna igen och det är en påtaglig frustration i kombination med väldigt många beslut där bollen går åt fel håll. När vi behöver gå framåt väljer vi istället att passa hemåt, utan att ha fått någon rörelse hos motståndarna. 3-1 bjuder vi på, det kunde varit mer och det finns en hel del att jobba med för att hitta tillbaka till det vägvinnande cupspelet.